Kategoriarkiv: Tovan tycker

En snuvig och förkyld helg har tillbringats på bästa sätt. Nämligen i torp framför brasan, pluggande. Om ni nu inbillar er att jag så mycket som ens har öppnat, än mindre bläddrat i, min psykologilitteratur, så har ni helt fel. Jag … Läs mer →

Jag är sur som en räv med rönnbärsbegär. Min groda – jag menar prins – vill att vi skall flytta till ett eget hus. Vaddå eget hus? Är han, tillsammans med alla andra människor i vårt land, helt slö i … Läs mer →

Här kommer ett mycket sent erkännande till mina föräldrar, om en händelse som de misstänkte inträffat, men som jag till dags dato vägrat medge. Nu är det tid att bekänna färg: Jo, jag tjyvlånade Annikas bräda, den där gången som … Läs mer →

Världens underbaraste, vår vän med bebis i magen, mår efter omständigheterna väl. Läs om onsdagseftermiddagens otäcka trafikolycka i GP:s och Västnytts webbupplagor. Och tack för alla tankar och böner. Tips; tänd ett ljus för alla våra nära.

Det är inte ofta som jag blir riktigt förvånad. Men det blev jag i dag. Kolla in den här e-handeln (klicka här), så förstår ni mig. Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, är det fortfarande bara jag som har tilltalsnamnet Tovan. Däremot … Läs mer →

I dag tar jag upp mina studier igen. Jag ska läsa psykologi på Högskolan i Borås, samtidigt som jag jobbar vidare som föreståndare för världens underbaraste ungdomsgård. Snart byter jag dock jobb. Att börja arbeta som föreläsare, när man är … Läs mer →

Plötsligt infinner den sig bara. Känslan av oro och saknad. Nu vill jag till Norrland. Hem. Hem till världens underbaraste, finaste, gulligaste, sötaste farmor. Hur har hon det egentligen på äldreboendet? Varför flyttade jag någonsin ifrån min farmor? Det kryper … Läs mer →