Finlands Kimi Räikkönen har vunnit förarvärldsmästerskapet i Formel 1. Grattis, Kimi! Vilken otroligt spännande tävling på Autodromo José Carlos Pace i Brasilien. Och vilken nervkittlande säsong. Jag kan fortfarande inte andas normalt. Heja Finland!

Tips; fira den finska segern!

Dagens ledare i Göteborgs-Posten är den bästa jag läst på mycket länge. En seger för sunt furnuft och för våra ungdomar! Läs ledaren i sin helhet här. Borås stads invånare kan skatta sig lyckliga över alla ungdomsgårdar och fritidsgårdar som finns i staden. Jag vågar inte tänka på hur det skulle se ut om dessa fantastiska platser inte fanns!

”För dem som mest behöver gården räcker det ofta med att bli sedda och bekräftade, ha någonstans att vara och känna sig hemma.”

Tips; om du inte orka att läsa hela GP:s ledare, så räcker det med överskriften – Fritidsgårdar behövs. Välkommen till Sjöbo ungdomsgård i Borås, Sveriges äldsta ungdomsgård!

Missa inte höstens viktigaste litterära händelse i Borås. I dag, fredag, kommer Dan Andersson-pristagaren, tillika min favoritpoet, Marcus Birro till stan. Lyssna till honom, bland andra, på Allégården klockan 18.30.

Tips; Marcus kommer även till Bäckängsgymnasiet tidigare under dagen. Och missa inte hans blogg (läs den här).

Efter en härlig sushilunch i trevligt sällskap, fortsatte dagen med minipicknick i Stadsparken. Kaffetermosen med italiensk presso, tillsammans med gårdsmormors kanelbullar, var uppdukade. Solen sken och vårt lilla sällskap myste. Plötsligt dök en tant upp och frågade om hon fick slå sig ner med oss.
  – Javisst, du kanske vill smaka på en bulle också? frågade jag.
  – Tack gärna, svarade tanten, som såg lite frusen ut i den kyliga eftermiddagssolen. Där uppstod ett problem. Kaffet. Det var enkelt ställt utom rimligt tvivel att den frusna tanten måste få lite hett kaffe till sin bulle. Men det fanns ju bara en mugg kvar, termosmuggen, och den var just min egen som jag – till skillnad mot mina glupska vänner – ännu inte ens hunnit läppja på. Jag var våldsamt kaffesugen och började i tysthet resonera med mig själv om hur jag skulle göra. Jag offrade mig.
  – Tant vill säkert ha lite gott kaffe till bullen?
  – Så vänligt, svarade hon. Just som jag räckte över kaffemuggen till tanten slet jag kvickt tillbaka den. Hon stirrade, men min snilleblixt fungerade. Termosen var nämligen av stålmodell med innermugg tillverkad i plast. Och plasten gick att med lite våld skilja i från stålet varvidlag tanten och jag kunde sörpla i oss varsin mugg härligt gott italienskt kaffe!

Tips; vin och bröd i all ära, men visst är det härligt att dela på kaffe och bullar med en frusen okänd. Bjud och dela med dig!

Här följer några av GP:s Gert Gelottes nedtecknade rader, väl värda att läsa och fundera över, publicerade på Göteborgs-Postens ledarsida i dag (läs hela ledarkrönikan här). Själv har jag inga problem med fundamentalister. Jag tycker snarare att det är rätt betryggande att veta vad man har dem, och vilka deras åsikter är.

”Man kan le åt tilltaget att lägga beslag på ordet humanist, dessutom i bestämd form, åt en förening för mycket fyrkantiga ateister. Några av humanismens förgrundsgestalter var djupt religiösa.”

Tips; för dig icke som en fundamentalist, utan lyssna, se och lär. Olikheter, mångfald och dialog utvecklar människan och samhället. Glöm inte respekten för varje individ.

Så var alla trevliga festligheter över för den här gången. Bara att slå fast det faktum att min chef kommer att fullborda sin tjänst samma dag som jag själv kommer tillbaka från min trivsamma ledighet. Därförutom skall jag i morgon träffa hennes nya chef, som för övrigt också är min chef och som egentligen redan är hennes chef, men som nu bestämt att hon skall bli ny chef i Långt-bort-i-stan. Dessutom saknar jag den chef som hon efterträder, som i sin tur har blivit chef på en liten fjälltopp i norr. Låter det krångligt? Inte alls! Bara aningen vansinnigt, väldigt trist och avsevärt tråkigt. En sak är säker; jag kommer inte att le en endaste gång, när jag träffar de där cheferna i morgon. För jag är inte särskilt bra på att bära på falskt ansiktsutryck. Tyvärr. Lägg därtill till att jag har en korkad förmåga att ständigt säga vad jag tycker. Ingen bra kombination, faktiskt. Så nu överväger jag att lämna min föreståndartjänst på världens bästa – och tillika Sveriges äldsta — ungdomsgård, för att göra människor lyckliga. Jag vill bli Willy ”Tovan” Wonka och dela ut choklad till människor i behov!

Tips; gör som jag – ät choklad av god kvalitet och tipsa mig om en chokladfabrik som behöver en Tovan som förestår den. Pigga samtidigt upp dig med Tim Burtons technicolorretrospektiv, ”Kalle, Tovan och chokladfabriken”.

Här har det firats i dagarna fem! Under denna tid har jag lyckats med det tämligen ansenliga konstycket att flytta en hel festivitet från en del av Sverige, Kinnekulle, till en helt annan del av vårt granna land, nämligen till manufaktur– och modestaden Borås. Jag vill med denna späda hälsning tacka er alla — alla långmodiga människor som i sanning visat mig vad vänskap är. Tack för att ni står ut med mig och mina ingivelser! Men tillstå samtidigt, att musik fulltvisst är helt fabulöst viktigt!

Tips; fira tillsammans med nära och kära så ofta du bara kan, livet är fullt av glädjeämnen. Ta tillfället, för livet kan ock vara fullt av både sorg och bekymmer.